tisdag 19 oktober 2010
Michael "EYEDEA" Larsen (1982 - 2010)
Söndagen den 17 oktober hittades poeten och rapparen Michael Larsen, alias EYEDEA, död i sin säng av mamma Kathy. Dödsorsaken är än så länge inte fastställd. EYEDEA, som genom åren samarbetat med respekterade hiphop-poeter som Slug och Sage Francis, blev bara 28 år gammal.
Mellan 1997 och 2001 deltog EYEDEA aktivt i diverse rap-battles och poetry slam-tävlingar vilket ledde till flera vinster, bland annat i Scribble Jam 1999 som lades ned för två år sedan. Under 2001 släppte han albumet First Born tillsammans med sin vän Gregory Keltgen, alias DJ ABILITIES, och bildade således projektet EYEDEA & ABILITIES, som kommit att bli ett viktigt namn inom poesi- och rap-kretsar.
Tillsammans med ABILITIES släppte EYEDEA de två uppföljande albumen E&A och By The Throat, varav det sistnämnda såg dagens ljus så sent som förra året. Vid sidan av sitt samarbete med ABILITIES odlade EYEDEA ett soloprojekt under pseudonymen Oliver Hart, vilket 2002 resulterade i albumet The Many Faces Of Oliver Hart.
Efter släppet av By The Throat förra året rullade allting på utan svårigheter, och under denna raksträcka kom hans död som en chock för såväl familj som vänner.
− Han hade det toppen, och hade många saker på gång i sitt liv, förklarade mamma Kathy till Minneapolis Star Tribune.
− Det här är en sorglig dag för alla. För tidigt, brother. För tidigt, skrev Sage Francis på Twitterkontot tillhörande hans egna skivbolag Strange Famous Records dagen efter dödsfallet.
Förutom sörjande familjemedlemmar, vänner och fans efterlämnar sig EYEDEA ett beundransvärt arv av poetiska mästerverk, minnesvärda shower och en sällsynt respekt för genren. Han kommer alltid att tillhöra den lilla skara underground-rappare som revolterar mot hiphopens förytligande, och strävar efter att återföra rappen till sina rötter. För RAP är inte ett verb utan mening. Det är Rhythm And Poetry. Och det måste vi minnas, på samma sätt som vi måste minnas Mikey ”EYEDEA” Larsen.
Tim Sterner
lördag 2 oktober 2010
Rosa SMS-poesi för Rosa Bandet
I går slogs portarna upp för den mobila poesitävlingen Rosa Ord, som är en del av Rosa Bandet-kampanjen. Det är ett samarbete mellan Metro, Cancerfonden och Garnier.
För att delta gör du så här:
Skriv rosaord mellanslag följt av ditt bidrag (max 160 tecken) i ett SMS och skicka till numret 72950. SMS'et kostar 50 kronor, och pengarna går till Rosa Bandet.
Tävlingen pågår till 12 oktober, och därefter väljs tio bidrag ut av juryn som består av Alex Schulman, Alexandra Pascalidou, Pernilla Wahlgren, Eric Ljunggren och Ursula Tengelin. Mellan den 20 och 26 oktober får sedan svenska folket ta vid som jury.
Vinnaren presenteras i samband med Rosa Bandet-galan som hålls i Lisebergshallen den 28 oktober.
1:a pris: Övernattning och vistelse i herrgårdsmiljö
2:a - 10:e pris: En välfylld goodiebag från Garnier
Tim Sterner
NOT: För mer information besök Rosa Ords blogg.
För att delta gör du så här:
Skriv rosaord mellanslag följt av ditt bidrag (max 160 tecken) i ett SMS och skicka till numret 72950. SMS'et kostar 50 kronor, och pengarna går till Rosa Bandet.
Tävlingen pågår till 12 oktober, och därefter väljs tio bidrag ut av juryn som består av Alex Schulman, Alexandra Pascalidou, Pernilla Wahlgren, Eric Ljunggren och Ursula Tengelin. Mellan den 20 och 26 oktober får sedan svenska folket ta vid som jury.
Vinnaren presenteras i samband med Rosa Bandet-galan som hålls i Lisebergshallen den 28 oktober.
1:a pris: Övernattning och vistelse i herrgårdsmiljö
2:a - 10:e pris: En välfylld goodiebag från Garnier
Tim Sterner
NOT: För mer information besök Rosa Ords blogg.
lördag 16 januari 2010
Boyacioglu vill höra dina dikter
Klockan 18:00 i morgon har radioprogrammet P3 Text premiär. Det är inte bara ett radiosegment för litteraturintresserade utan även ett forum för alla som vill nå ut med sina dikter, krönikor, noveller eller abstrakta fylle-sms. Den som kommer att lotsa oss genom Sveriges textlandskap är ingen mindre än poeten Daniel Boyacioglu.
För mer information kan du besöka programmets hemsida, och inför premiären kan du även besöka programmets YouTube-kanal där du kan video-battla med andra skribenter genom att ladda upp en video där du läser en text på max en minut.
Tim Sterner
För mer information kan du besöka programmets hemsida, och inför premiären kan du även besöka programmets YouTube-kanal där du kan video-battla med andra skribenter genom att ladda upp en video där du läser en text på max en minut.
Tim Sterner
fredag 1 januari 2010
En dikt om dagen - Ett inspirationsprojekt
Under de fem sista dagarna av 2009 isolerade sig estradpoeterna Oskar Hanska och Alex Bengtsson i en stuga som är belägen i Varbergsidyllen Löftaskog, där de sedan arbetade med poesiprojektet En dikt om dagen, vilket gick ut på att allmänheten fick komma med förslag på teman som grabbarna sedan skulle gestalta i en dikt. Här kan ni se vad de åstadkom under dessa fem dagar.
Dag 1 - Varför vi håller på med det här
Dag 2 - Hunger, kyla och kärlek under dårarnas dag
Dag 3 - Förlust
Dag 4 - Gräl och tankar man inte borde tänka men tänker när man har sex
Dag 5 - Löften
Tim Sterner
Dag 1 - Varför vi håller på med det här
Dag 2 - Hunger, kyla och kärlek under dårarnas dag
Dag 3 - Förlust
Dag 4 - Gräl och tankar man inte borde tänka men tänker när man har sex
Dag 5 - Löften
Not:
Läs mer om Oskar Hanska här
Läs mer om Alex Bengtsson här och sidoprojektet Rivaliserande Stenar här
Se videorna i sin ursprungliga kontext på Oskar Hanskas YouTube-kanal
Tim Sterner
måndag 24 augusti 2009
Why don't you...ink me?
Vill du bli utgiven? Vill du kunna säga att du har författat en bok som faktiskt finns att köpa i handeln? Vill du att den ska hålla kvalitet och ha ett snyggt konvolut? Vi kan hjälpa dig med det.
Besök oss på: http://www.kingink.se/inkme.html
Maria Yvell
torsdag 13 augusti 2009
Intervju: Johannes Heldén
FOTO Cecilia Grönberg
År 1953 skrev Öyvind Fahlström Hätila ragulpr på fåtskliaben; sitt manifest för konkret poesi. Han förespråkade en poesiform som utgick ifrån språket som konkret materia. Under 1960-talet anslöt sig multikonstnärer som Åke Hodell, Bengt Emil Johnsson och Jarl Hammarberg till stilen, men i takt med att den revolutionära andan dog ut svalnade så även intresset för den konkreta poesin. Nu under 2000-talet tycks den dock än en gång ha vaknat till liv hos några unga svenska poeter. En av dessa är Johannes Heldén.
Du står listad som en av 2000-talets representanter för konkret poesi på den danska sajten Afsnit P. Betraktar du dig själv som en del av den konkreta poesins tradition?
− Det är nog för andra att avgöra, om jag verkar i den traditionen. Vad jag själv tycker: konkret poesi som ett utökat begrepp, absolut. Jag har inspirerats av den konkreta poesin, förr. Inte så mycket nu.
Något du har gemensamt med Öyvind Fahlström, Åke Hodell och många andra av 1960-talets konkreta poeter är att du är en multikonstnär. Beror din mångsidighet på rastlöshet eller nyfikenhet?
− Både och. Förr försökte jag skilja tydligt åt mellan vad som var konst, och vad som var litteratur. Nu spelar det inte lika stor roll. Det enskilda verket kräver sitt medium, och lyckas jag vara lyhörd så vet jag vilket. Något som börjar som en kort text kan mutera till en målning eller ett ljudstycke.
Du är ju konstnär i grunden. Hur kommer det sig att du började skriva poesi?
− Litteraturen har alltid legat närmast mig, på något sätt. Det var böcker jag försvann in i när jag var liten, inte konsten. Jag minns att jag tyckte det var så oerhört svårt att skriva poesi. Det intresserade mig.
Din första diktsamling Burner, som utkom på Albert Bonniers Förlag 2003, kretsar kring graffiti. Hur föddes idén?
− Jag skrev mycket, och funderade mycket kring hur jag skulle komma nära texten, bryta ner den. En god vän gav mig rådet att skriva som han och jag pratade, "skriv det vi pratar om nu". Det blev den utlösande faktorn - att jag skrev om något, en tid, platser, som betydde mycket för mig. Också att jag delade den historien med honom. Och i den historien hade graffiti en stor roll.
Vad anser du om graffitikonstnären NUGs examination från Konstfack i form av filmen Territorial Pissing som visar hur han vandaliserar en tunnelbanevagn?
− Verket i sig har sina poänger, men tyvärr så drunknar allt i ett galleris pr-inriktade manövrar och en kulturminister som plötsligt agerar konstkritiker. Och givetvis medias bevakning av det hela. Men jag har inte heller sett hela verket, och borde kanske vänta med att uttala mig. Om frågan handlar om ifall konsten (läs: konstfack) ska vara öppen för alla versioner och kreativa uttrycksformer, så borde debatten varit mer nyanserad.
Du verkar vara väldigt inspirerad av ljud och rytmer; i Burner finns det referenser till både ljudkonstnären Fransisco Lopez och rockbandet Kent. Vad spelar ljud och rytm för roll i ditt författarskap?
− Omedvetet antagligen väldigt mycket. Men jag reflekterar aldrig över det medan jag skriver, inte nu längre. Det är inte så att jag medvetet strävar efter en viss rytm över sidorna eller i språket.
Din andra diktsamling på Albert Bonniers Förlag heter En Maskin Av Ljus, och utkom 2006. Den har marknadsförts som science fiction i diktform. Hur var det att kombinera två så olika genrer?
− Det föll sig naturligt. Sf intresserar mig, på flera plan. Det var aldrig en uttänkt plan, att skriva en science fiction-diktsamling. Det bara blev så.
Förutom dina tryckta böcker har du gjort flera interaktiva poesiprojekt som till exempel Väljarna, vilken finns upplagd på BonnierLyrik.se. Trivs du i det digitala rummet?
− Absolut. Jag har ingen speciellt uttänkt plan eller teori vad gäller digital poesi - jag försöker använda mig av de medel jag har till hands, och känna mig fram. Precis som i "vanligt" skrivande.
Du har studerat, och haft vernissager, på många olika platser runt om i världen. Känner du att det finns en större förståelse för den sortens konst du sysslar med i till exempel Tokyo än här i Sverige?
− Mja, i exemplet Tokyo, faktiskt. När jag var där jobbade jag mycket med ljud. Atmosfären där var annorlunda. Men generellt så är jag osäker.
Du är inte främmande för att skriva på engelska. Är det lättare att uttrycka sig på engelska än på svenska?
− Nej egentligen inte. Men att ibland, plötsligt, växla språk, med ett citat eller i egna ord, kan ge något till texten. Och det faller sig naturligt.
Finns det några specifika poeter som har betytt mycket för ditt skrivande?
− Samlingen Jag skriver i dina ord, 12+1 franska poeter översatt av Jonas J Magnusson och Helena Eriksson, var i sin helhet väldigt viktig för mig. Annars: Tomas Tranströmer.
Har du några tips till andra som drömmer om att bli etablerade poeter?
− Hmm. Standardtipset är ju förstås att skriva mycket, och att inte bli nedslagen av motgångar. Och att inte lyssna för mycket på andra - det finns inget speciellt "sätt" att skriva. Sen om man vill få kritik och visa för andra ska man ju givetvis göra det. Själv visar jag inget förrän det är klart, eller snudd på klart.
Noter:
Läs mer om Heldéns verksamhet på hans hemsida, på Albert Bonniers Förlags hemsida eller på OEI.nu.
Du kan läsa hans digitala diktverk Väljarna på BonnierLyrik.se, och ta del av fler interaktiva dikter på den konkreta poesins officiella hemsida konkretpoesi.se
Tim Sterner
Du står listad som en av 2000-talets representanter för konkret poesi på den danska sajten Afsnit P. Betraktar du dig själv som en del av den konkreta poesins tradition?
− Det är nog för andra att avgöra, om jag verkar i den traditionen. Vad jag själv tycker: konkret poesi som ett utökat begrepp, absolut. Jag har inspirerats av den konkreta poesin, förr. Inte så mycket nu.
Något du har gemensamt med Öyvind Fahlström, Åke Hodell och många andra av 1960-talets konkreta poeter är att du är en multikonstnär. Beror din mångsidighet på rastlöshet eller nyfikenhet?
− Både och. Förr försökte jag skilja tydligt åt mellan vad som var konst, och vad som var litteratur. Nu spelar det inte lika stor roll. Det enskilda verket kräver sitt medium, och lyckas jag vara lyhörd så vet jag vilket. Något som börjar som en kort text kan mutera till en målning eller ett ljudstycke.
Du är ju konstnär i grunden. Hur kommer det sig att du började skriva poesi?
− Litteraturen har alltid legat närmast mig, på något sätt. Det var böcker jag försvann in i när jag var liten, inte konsten. Jag minns att jag tyckte det var så oerhört svårt att skriva poesi. Det intresserade mig.
Din första diktsamling Burner, som utkom på Albert Bonniers Förlag 2003, kretsar kring graffiti. Hur föddes idén?
− Jag skrev mycket, och funderade mycket kring hur jag skulle komma nära texten, bryta ner den. En god vän gav mig rådet att skriva som han och jag pratade, "skriv det vi pratar om nu". Det blev den utlösande faktorn - att jag skrev om något, en tid, platser, som betydde mycket för mig. Också att jag delade den historien med honom. Och i den historien hade graffiti en stor roll.
Vad anser du om graffitikonstnären NUGs examination från Konstfack i form av filmen Territorial Pissing som visar hur han vandaliserar en tunnelbanevagn?
− Verket i sig har sina poänger, men tyvärr så drunknar allt i ett galleris pr-inriktade manövrar och en kulturminister som plötsligt agerar konstkritiker. Och givetvis medias bevakning av det hela. Men jag har inte heller sett hela verket, och borde kanske vänta med att uttala mig. Om frågan handlar om ifall konsten (läs: konstfack) ska vara öppen för alla versioner och kreativa uttrycksformer, så borde debatten varit mer nyanserad.
Du verkar vara väldigt inspirerad av ljud och rytmer; i Burner finns det referenser till både ljudkonstnären Fransisco Lopez och rockbandet Kent. Vad spelar ljud och rytm för roll i ditt författarskap?
− Omedvetet antagligen väldigt mycket. Men jag reflekterar aldrig över det medan jag skriver, inte nu längre. Det är inte så att jag medvetet strävar efter en viss rytm över sidorna eller i språket.
Din andra diktsamling på Albert Bonniers Förlag heter En Maskin Av Ljus, och utkom 2006. Den har marknadsförts som science fiction i diktform. Hur var det att kombinera två så olika genrer?
− Det föll sig naturligt. Sf intresserar mig, på flera plan. Det var aldrig en uttänkt plan, att skriva en science fiction-diktsamling. Det bara blev så.
Förutom dina tryckta böcker har du gjort flera interaktiva poesiprojekt som till exempel Väljarna, vilken finns upplagd på BonnierLyrik.se. Trivs du i det digitala rummet?
− Absolut. Jag har ingen speciellt uttänkt plan eller teori vad gäller digital poesi - jag försöker använda mig av de medel jag har till hands, och känna mig fram. Precis som i "vanligt" skrivande.
Du har studerat, och haft vernissager, på många olika platser runt om i världen. Känner du att det finns en större förståelse för den sortens konst du sysslar med i till exempel Tokyo än här i Sverige?
− Mja, i exemplet Tokyo, faktiskt. När jag var där jobbade jag mycket med ljud. Atmosfären där var annorlunda. Men generellt så är jag osäker.
Du är inte främmande för att skriva på engelska. Är det lättare att uttrycka sig på engelska än på svenska?
− Nej egentligen inte. Men att ibland, plötsligt, växla språk, med ett citat eller i egna ord, kan ge något till texten. Och det faller sig naturligt.
Finns det några specifika poeter som har betytt mycket för ditt skrivande?
− Samlingen Jag skriver i dina ord, 12+1 franska poeter översatt av Jonas J Magnusson och Helena Eriksson, var i sin helhet väldigt viktig för mig. Annars: Tomas Tranströmer.
Har du några tips till andra som drömmer om att bli etablerade poeter?
− Hmm. Standardtipset är ju förstås att skriva mycket, och att inte bli nedslagen av motgångar. Och att inte lyssna för mycket på andra - det finns inget speciellt "sätt" att skriva. Sen om man vill få kritik och visa för andra ska man ju givetvis göra det. Själv visar jag inget förrän det är klart, eller snudd på klart.
Noter:
Läs mer om Heldéns verksamhet på hans hemsida, på Albert Bonniers Förlags hemsida eller på OEI.nu.
Du kan läsa hans digitala diktverk Väljarna på BonnierLyrik.se, och ta del av fler interaktiva dikter på den konkreta poesins officiella hemsida konkretpoesi.se
Tim Sterner
måndag 20 juli 2009
Tävling: Opretentiös, Osentimental Kärleks- och Sexdiktsamling!
Nu är det som så att ett decentraliserat svenskt poesikollektiv(-isch, typ, nästan) beståendes av en brokig skara poeter, håller på att sammanställa en diktsamling på temat Opretentiösa, Osentimentala Kärleksdikter. Tanken är att denna boken ska publiceras via Vulkan.se nu till hösten.
Boken kommer att lägga fokus på texterna, med minimal info om poeterna själva, och varje poet (Totalt runt 18 stycken) kommer ges sex sidor var i boken att disponera som de själva vill i stort sett. Det finns bara ett problem; Boken har än så länge inget namn.
Tävlingen är följande, ge boken ett namn. Hur långt eller kort som helst, och det finns ingen begränsning på hur många förslag som en enskild person får skicka in. Vinnaren (Påhittaren av det namn som blir valt) får en gratiskopia av boken när den väl släpps, signerad av så många poeter som möjligt ur själva boken (Dvs, så många vi får tag på. De är utspridda över hela lander, poetjävlarna!)
Temat är som sagt Kärlek, opretentiös och osentimental sådan. Tänk på det när ni författar era bidrag. För att ge en försmak av vad ni har att vänta er publicerar jag här en lista på de medverkande poeterna:
Josef Hoffert, Lina Arvidsson, Matiss Silins, Moa Blomqvist, Erika Graham, My Vingren, Julija Sidner, Tim Sterner, Amanda Lindholm, Oscar Johansson, Lovisa M. Appelqvist, Ismael Ataria, Erik Härstedt, Solja Krapu, Vilska Lindgren, Thom Kiraly, Navid Modiri, Oskar Hanska och Ulf Hazelcreek.
Sätt igång och skriv nu!
Josef Hoffert
Boken kommer att lägga fokus på texterna, med minimal info om poeterna själva, och varje poet (Totalt runt 18 stycken) kommer ges sex sidor var i boken att disponera som de själva vill i stort sett. Det finns bara ett problem; Boken har än så länge inget namn.
Tävlingen är följande, ge boken ett namn. Hur långt eller kort som helst, och det finns ingen begränsning på hur många förslag som en enskild person får skicka in. Vinnaren (Påhittaren av det namn som blir valt) får en gratiskopia av boken när den väl släpps, signerad av så många poeter som möjligt ur själva boken (Dvs, så många vi får tag på. De är utspridda över hela lander, poetjävlarna!)
Temat är som sagt Kärlek, opretentiös och osentimental sådan. Tänk på det när ni författar era bidrag. För att ge en försmak av vad ni har att vänta er publicerar jag här en lista på de medverkande poeterna:
Josef Hoffert, Lina Arvidsson, Matiss Silins, Moa Blomqvist, Erika Graham, My Vingren, Julija Sidner, Tim Sterner, Amanda Lindholm, Oscar Johansson, Lovisa M. Appelqvist, Ismael Ataria, Erik Härstedt, Solja Krapu, Vilska Lindgren, Thom Kiraly, Navid Modiri, Oskar Hanska och Ulf Hazelcreek.
Sätt igång och skriv nu!
Josef Hoffert
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
