Intervju: Björn Manx Engström

FOTO Paul Ström

Vinnaren i vår skrivartävling på temat 'Förnimmelse', och erhållare av Navid Modiris diktsamling Skrik om du brinner, blev Björn Manx Engström som ironiskt nog för närvarande går skrivarlinjen på Fridhems Folkhögskola vilket är samma utbildning som Modiri själv gick. Jag har gjort en liten intervju med Björn för att ta reda på lite mer om honom.


Är det första gången du vinner en tävling med din skrivförmåga?
– Det här är första gången på ett tag som jag skickar in till något. Men i gymnasiet krigade jag på en del. Back in the days skickade jag mest in till lokala novelltävlingar i Östersund, där jag växte upp. Och då vann jag det mesta jag skickade in till. Såhär i efterhand har jag väl förstått att det främst berodde på att jag var en av de få i min ålder som var intresserad av skrivande på riktigt. Men då var det viktigt för självförtroendet. 2006 blev jag nominerad till Lilla Augustpriset, men vann inte. Jag vill minnas att jag grät mig till sömns.

Hur kommer det sig att du började skriva poesi?
– I början av högstadiet sa min svenskalärare att jag var bra på det mesta, men usel på att skriva dikter. Och det hade hon nog rätt i. Men jag vill minnas att jag tog det rätt hårt, och slutade helt med poesi. 10 år senare började jag på skrivarlinjen på Fridhems Folkhögskola, och då tvingades vi testa allt. Även poesi. Och då märkte jag att det var roligt. Jag började lägga upp en del dikter på prov på min bilddagbok, och fick bra respons. Kanske hade jag mognat lite i mitt skivande. Kanske inte. Kanske hade min svenskalärare i högstadiet bara en dålig dag. Jag vet inte.

Har du några specifika förebilder inom genren?
– Jag ser upp till de flesta i det gamla svenska stallet, som Sonja Åkesson och Werner Aspenström. Men bland samtida svenska poeter inspireras jag mest av Paul Ström och Tobias Elmér. Det är till stor del deras förtjänst att jag vågade mig in i diktskrivandet igen.

Kan du berätta lite om din dikt Altitud?
– Tja, vad kan jag säga. Jag satt på min balkong och tänkte på hur livet ständigt tycks sakna riktning. Att man aldrig vet vart man är på väg förrän man har kommit dit. Det gamla vanliga. Jag hade varit ute och åkt longboard, men det är så dåligt med branta backar i Svalöv att jag tröttnade. Så jag satte mig på balkongen och misströstade lite, och skrev en dikt om framtid och otillfredställande höjdskillnader i landskapet.

Har du några planer på att ge ut en diktsamling?
– Tanken har slagit mig. Just nu jobbar jag på ett romanmanus, men då jag har tid över skriver jag på en diktsamling under arbetsnamnet Dikter för oss som slänger plast i pappersåtervinningen. Vi får se om jag vågar skicka in den till något förlag eller ej. Det verkar läskigt. Tills vidare håller jag mig till att lägga upp dikter på bilddagboken.se under namnet Manx.

Vad gör du när du inte skriver?
– Dricker rödvin, bär basker och samtalar om konsten. Nej, jag gör väl det folk gör mest. Umgås med mig själv och med andra. Jobbar i den mån det finns arbete.


Korta Fakta:

Namn: Björn Manx Engström
Född: Östersund, 1987
Yrke/studier: Står i kassan på Pocket Shop och studerar sista året på Skrivarlinjen på Fridhems Folkhögskola.
Favoritcitat: "Jag önskar att det inte fanns någon början, något slut." - Tobias Elmér.
Blogg/hemsida: http://www.manxarn.blogspot.com/

Tim Sterner